9 dagar kvar...

...och helgen har varit så fruktansvärt dålig att jag är glad att den
är över och att det känns lite bättre nu.

Hade fruktansvärd halsbränna på fredagkväll och sen under natten
vaknade jag av att jag kräktes i munnen (fräscht, jagvet.) och fick
gå ner och spy... Var även jätterisig i magen :(
Det här var klockan 01.30 och efter det kunde jag inte sova, fick
sitta upp i sängen med en hink och spotta ut all jävla äcklig röd
magsaft som trycktes upp hela tiden. VIDRIGT är vad det var!

Sedan fick jag förvärkar som satt i från 04-09.30 med 5 minuter
mellan, alltså i 5,5 timmar... Jag trodde verkligen att vi skulle
få åka in på BB i lördags. Men icket. Efter 09.30 kände jag inget
mer och det enda som hände var att jag fick stå ut med helvetets
halsbränna den dagen och natten... Kunde inte äta något under
hela lördagen och började känna mig väldigt trött och slut då jag
inte hade sovit något heller...

Till slut var i alla fall lördagen över och det blev natt, tyvärr
fick jag inte sova något den natten heller...

Igår morse vid 9 ringde jag in på förlossningen för att be om att
få komma in och se hur allt verkar med tanke på hur jag mådde
och eftersom min BM tyckte att jag skulle åka in om jag ville

ifall det inte blivit någon bebis under helgen.
Jag försökte förklara att hon redan i tisdags föreslog att vi skulle

titta efter som jag verkade mogen och att vi isf kunde "reta" lite
på hinnorna så att det kanske kunde få hända ngt och att hon
tyckte att det börjar vara dags för oss nu med tanke på hur min
graviditet har varit och att det finns risk för att barnet är stort...
Berättade också (och under hela samtalet grinade jag för att jag
var så jävla trött, slut och less - det var lugnt min sämsta dag
hittills under hela graviditeten!) att jag inte kunde äta eller
ligga ner pga halsbrännan för att jag spyr upp magsyra och
att jag inte fått sova på flera nätter...

Det jag möttes av var en bebisröst som sa att "det är jobbigt
att vara gravid, men det är ju nåt man går med på när man
hoppar på tåget..." Och att jag ska ta Gaviscon mot halsbrännan.
Hade då redan sagt att jag tagit det och att det hjälpt innan men
att det verkligen inte funkar nu utan kommer bara upp direkt.
Fick inte komma in utan fick en tid på tisdag hos en läkare som
skulle ge mig tips på vad man kan göra mot halsbränna.
Fy fan alltså.

Kommer INTE att ringa in på förlossningen i första taget igen,
känner inget förtroende för dem och är bara enormt besviken
på att alla andra får komma in, de säger alltid att det finns risk
att man blir hemskickad igen men att man får komma in om
man känner att man behöver det. Varför gäller det då alla
utom mig? Förmodligen för att idioten i telefonen trodde att
jag var nåt jävla tap med lite halsbränna som tror att man
ringer till dem för att få hjälp med det...
Känner mig riktigt, riktigt besviken och ledsen över att jag
inte fick komma in, speciellt efter vad min barnmorska sagt.
Jag ska till henne imorgon klockan 9 och längtar verkligen,
hos henne känns det verkligen som att man får stöd och hon
vet hur min graviditet sett ut...

Nåväl. Idag mår jag lite bättre faktiskt. Har sovit gott i natt och
eftersom jag inte ätit i helgen så är halsbrännan inte lika jävlig
nu. Så just precis nu känns allt faktiskt okej.
Men i helgen, då gjorde det inte det.

Jag väntar vidare, annars får vi se vad BM säger imorrn.

Kom igen nuråå...

Natten till igår hade jag förvärkar, helt regelbundna,
med 4 minuters mellanrum, från 03.30 till 05.30.
De avtog sedan och jag somnade om...

Dagen var sen lugn och klockan 20 igår började det om
på samma sätt, precis var fjärde minut kom en värk som
höll i sig ca 40 sekunder (?) och så höll det på till kl. 22.
När jag gick omkring hemma igår så skar det som fasen
mellan benen också, som om någon stack med en kniv.
Jag var verkligen peppad inför natten, gick och la mig
22.30 och sov sedan (med undantag för kisspaus) ända
till 09.30 imorse! Inga känningar alls! :(
Hade ju laddat upp med ett vattenglas och alvedon vid

sängen för att få sova men jag har inte känt av något...

Nu när jag haft dessa förvärkar har jag som hakat upp
mig på klockan och inte kunnat släppa den med blicken,
helt enkelt för att jag inte alls vet "hur man gör" och när
man ska åka in, jag är alltså rädd att inte fatta när det
är dags och måsta föda hemma eller på vägen.

Nu ska jag skita i klockan.
Jag kommer såklart inte missa när jag väl får mer och
mer ont, jag ska bara känna mig fram. Tycker jag att
det blir värre och värre så får jag väl börja klocka då...
Än så länge har de här förvärkarna varit milda, jag har
inte alls haft så ont, mer bara på ett störande och
väldigt uppenbart regelbundet sätt...

Egentligen mår jag helt ok, har vant mig vid att vara
såhär jävla otymplig, men det är mer psykiskt - man
blir ju knäpp av denna väntan!!

Sen är jag med i en grupp på Facebook, "Höstbarn",
och där är allt så hysteriskt så jag måste nog sluta vara
där och läsa... Det är en massa prat om amning och
bajs och vikt och alla verkar vara bästa kompisar fast
de inte känner varann, alla hejjar på varann till
överdrift och inte en enda en verkar nöjd med pappan
till sitt barn... Näe, ska hålla mig därifrån så det inte
tar bort lusten och glädjen med att skaffa bebis!

Idag är det fredag, jag ska fräscha till mig lite och åka
till Solbacken en sväng tror jag... Kan vara mysigt att
titta på lite julgrejer!
Annars har jag inga planer, ringde ju in på förlossningen
igår och rådfrågade och fick veta att jag ska höra av mig
igen när jag märker att värkarna inte avtar och fick
rådet att vila, vila och vila... För då skulle det vara chans
att det hela startar nu när jag är på G...
Vill inte ligga inne i soffan en heldag, ikväll är det
fredagsmys och då blir det soffliggande så det räcker!
Så en liten sväng till stan och så kanske lite stall?

Ikväll ska jag göra fläskfiléspett i min supermarinad
med grekisk sallad, tzatziki och gott bröd...
Det är alltid gott! Stackars David som får dras med min
himla fläskfilé hela tiden, men jag kan fortfarande inte
äta nötkött sedan början av graviditeten då jag blev så
äcklad av det... Samma med majs och sparris. Yuck!
Får se om det nånsin går att äta igen!

Kanske lyxar till det med lite efterrätt också, typ en
enkel paj med creme fraiche i fyllningen och färska

jordgubbar?

Hoppas dock på att det inte blir nån middag hemma
ikväll, ligger hellre på BB och dricker saftsoppa! ;)

Tyvärr...

...Karro, Mamma och Therese! Ni hade fel...

Sandra har fortfarande en chans, men det slutar väl med
att Josse vinner...

Vecka 39

Ja, idag är det onsdag igen och det blir ny vecka.

Jag längtar efter den lilla!
Hur spännande är det inte? Vi har en liten som bott med oss
i 9 månader som vi inte har en aning om hur han eller hon ser ut!
Känns helt knasigt ju.

Jag har nu haft känningar/sammandragningar som kommit med
4 minuters mellanrum, men eftersom det inte gjort ont utan mest
varit molvärk så känns det som inte så seriöst. Det ska ju göra ont?
5 "värkar" (icke-onda) med 4 minuter mellan.
Säger ju ingenting :(

Sitter och försöker tänka på annat, har bl.a. lite julpysselplaner som
jag letar inspiration till och så kikar jag på nelly.com på snygga
klänningar, såna där som jag kunde ha på mig för tre år sedan!
Haha, hjälp... Jag måste gå ner i vikt. MASSOR.
Läste lite inlägg från min gamla blogg från då, när jag var smal,
och faktiskt så har jag nog aldrig mått så bra.
Kom nu bebis, så vi kan vara ute på promenad tillsammans!

En smal mamma är en lycklig mamma :D

En orolig natt och en sorgsen dag...

Den här morgonen startade inte alls bra, jag fick ett sms av
David som var på lasarettet där hans farmor dött inatt...
Hans lilla söta farmor som alltid är så glad och som vi just firat
på hennes 80-årsdag... Tråkigt, ledsamt och oväntat... <3

Har även varit orolig för lilla Albin som fick åka till Umeå
med ambulans sent igår kväll när något fastnat i halsen =(
Det verkar i alla fall ha gått bra enligt det sista jag hörde...

Har sovit dåligt inatt. Har haft en ihållande mensvärk sedan
20.00 igårkväll och hela natten... Även hela förmiddagen
idag, just nu är det lugnt...

Tack och lov känns magen som vanligt idag, drömde nämligen
i natt att magen bara var som en stor påse med skinn typ och
när man kände efter barnet (som inte rörde sig) kunde man ta
i olika delar som inte alls kändes mänskliga utan mer som något
kantigt byggt av stora knottriga legobitar... JÄTTEÄCKLIG
dröm! Huvva.

Jag har varit hos barnmorskan imorse, SF-måttet var nu 38,
alltså + 3 cm sen sist! Hjärtljudet 144.
I övrigt bra, urinprov och blodprov och blodtryck...
Förklarade för min barnmorska att jag INTE vill gå över tiden
och att jag haft mkt känningar ett tag nu, hon erbjöd sig att
kika om jag verkar mogen och sa att man isf kan "reta" lite
på hinnorna så att det kanske kommer igång...
Trots att jag längtat och väntat så mycket så blev jag som inte
så kaxig längre när hon väl sa så, och tyckte inte att det kändes
som en passande dag ifall det SKULLE starta.
Inte samma dag som David just förlorat sin farmor...
Har sagt åt bebis att vänta nån dag nu.

Men vi tidigarelade nästa barnmorsketid en vecka, så nästa
tisdag ska jag dit och hon tyckte absolut att jag ska ringa
in till förlossningen och åka in och kolla hur det verkar om
jag känner för det när jag har ont... Känns lovande, det lät
verkligen som att vi "kan fixa det" ifall inte bebis kommit
snart! Hon sa ju också att det alltid är det bästa att kroppen
får sköta allt själv, många igångsättningar brukar sluta med
akut snitt, men hon sa att om man kollar efter och är mogen
för det så går det bra. Ibland kan man tydligen ha öppnat
sig typ 2 cm utan att riktigt ha kännt av det.

Och jag "tappade" ju lite (fast snarare mycket)
slempropp förra veckan, så man vet aldrig!
Idag kändes det i alla fall som att det när som
helst ska hända, fick mensvärk mer bak i ryggen och ner
mot benen och fick springa på toa akut två gånger i rad,
det är INTE vanligt!

Väntar vidare.